23 timmar till hus...

Vilket liv vi levt sen sist!

Vi har varit i paradiset... jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag älskar landet Thailand, men ska försöka mig på det:
* Vädret - 35-40 grader varmt, strålande sol, hög luftfuktighet och ett hav som knappt svalkade.
* Människorna - serviceinriktade, trevliga, glada, barnkära och avslappande.
* Naturen - gyllene och vita stränder, mäktiga berg, djungel och slingrande vägar.
* Maten - smakrik, vällagad och himmelskt god!
* Sällskapet - familjen, vad mer behöver man säga :)?
* Upplevelserna - Kamala, Patong, Phuket town, Phi Phi Island, heaven!
* Shoppingen - galen!

Bilder kommer så fort vi kommit till huset... har alla sladdar nerpackade.

Vår älskade lilla prinsessa har charmat varenda kotte och mamma och pappa fick förlika sig med att hon skulle gosas med, bäras och pussas på (även av folk vi inte kände!). Ellen fick en tand på vägen ner på flyget och en på vägen hem, trots detta var hon en liten solstråle och vi är lycklig över att ha världens snällaste lilla tjej. Tyvärr är hon nu super förkyld och har en riktigt elak hosta, så mamma och pappa tog med henne till farbror doktorn igår för att kolla att det inte var någon läskig bakterie från Thailand som hängt med hem.

Imorgon smäller det för flytt! Vi längtar, längtar och längtar! Och igår fick vi ett helt underbart besked, världens bästa vänner blir våra grannar enligt Graningemått mätt (1.5km). Vi blev så glad!!!

Nu vill lilla sjukligen få lite uppmärksamhet, mer bilder från resan och huset kommer efter helgen...

Grinfia!

Vi har världens snällaste och gosigaste bebis på alla sätt och vis, MEN igår så var det som om lilla fröken Westin hade intagits av en ond tandfe...

Vi skulle till Erik och Mel på middag vid 19 och jag hade under dagen märkt att det var en mycket mammig liten donna vi hade här hemma. Väl i bilen var det som att sätta på en siren... hon grinade, skrek, grinade, skrek, osv... And it never ended!

Vi kom upp till Mel och det bara fortsatte, konstant i två timmar skrek hon. Vi insåg fort att det var munnen som spökade, men ändå, vad gör man?!?!?

Vi begav oss hemåt vid 21 och kände oss som världens sämsta vänner, Mel hade gjort super god mat, men allt vårt fokus var på den lilla grinmaskinen vi hade med oss.

Jag var livrädd att natten skulle fortsätta i samma stil så vi gick och la oss på en gång då vi kom hem. Ellen sov till halv två och sen var det dags igen, då skulle lilla fröken äta, sparkas och prata om vartannat. Halv fyra somnade jag om igen... en halv tuff natt.

Dagen har ändå börjat okej, med undantag för en superspya som innebar dusch för lilla fröken och mamma, samt hela skötbädden... Prova inte att INTE rapa en bebbe innan ni lägger dem, det kan bara sluta i en sak...

Nu sover älsklingen lite och sen ska vi ta och bege oss till chefen...

Snart åker vi!

Det är bara 2 (!) arbetsdagar kvar för Fredde, sen åker vi! Jag längtar så jag håller på att dö!

Igår gjorde vi de sista förberedelserna; vaccinerade Ellen, hämtade de växlade pengarna, köpte två fula börsar att ha med på resan, slog in mammas 50-års present, osv.

Ellen var helt grym på vaccinationen, hon grinade till ungefär en sekund och grimaserade, men inget mer. Snacka om att vi har fått världens snällast goskit!

Fredde var mycket piggare igår från magsjukan så han tapetserade om två bubbliga våder i vardagsrummet. Vi köpte även tapet till köket, en kanonsnygg lila tapet. NU är vi redo att flytta!

Kvällen avslutade vi med att kika på sista filmen i Millenium trilogin. Som vanligt somnade jag så jag fick se den imorse, måste säga att den var riktigt bra, men lite hoppig.

Ikväll blir det middag hos Mel och Erik, sen ska vi röja undan här hemma och sen... SEN ÅKER VI!

Panik!

Igår satt vi och var så lyckliga över att det bara var 6 dagar till vi beger oss till Thailand och idag har jag panik över att vi far om 5 dagar. Anledningen till paniken är att Fredric i natt fick magsjuka och Monica nu på morgonen.

Det känns förjäkligt om vi ska vara sjuka nu när vi ska åka, jag känner mig rånervös! Ellen verkar än så länge piggelin, men jag är livrädd att hon och jag snart blir sjuk också. Tror dock jag ska hänga på Camilla med inställningen att "jag BLIR inte sjuk!".

Helgen som har varit har varit nog fysiskt ansträngande ändå, vi har tränat 14 timmar. Och då snackar vi 14 timmar effektivt! Underbart givande tycker jag det har varit och vår nya tränare verkar kanon bra! Vi har en hel del fräcka saker till finalen 2011 och uttagningen börjar landa.

Nu ska jag försöka göra något produktivt för att fördriva tiden tills Fredde blir frisk.

RSS 2.0